... football game ever fick jag uppleva på skolan i går kväll! Det var skollagens första home game för säsongen, först var det nybörjarnas tur - JV (freshmen och sophomores) och sen de lite mer rutinerade (=större, biffigare och brutalare) i Varsity-laget (juniors och seniors). Så hela kvällen var full av "TROJANS"-skrik, viftande med stora blå pekfingrar och springa runt bland alla på läktarna. Middagsvalet stog mellan nachos med amerikansk plastost och bönor, eller något från den enorma bbq-n, under ledning av min U.S. History-lärare. Eller sour skittles och M&M's. För att få i sig något nyttigt får man ta med sig något själv, eller helt enkelt äta gräset på fotbollsplanen!
Den här veckan i skolan har vart fullt upp, vår första fotbollsmatch (soccer) var i tisdags, och vi vann lätt med 8-2 hemma! Annars har jag ägnat mig åt att få mitt schema ändrat, jag tar nu en svårare engelska-kurs och har bytt fysik mot concert choir. Och nu när jag ju har gått här i 2 veckor har jag slutat att introducera mig som "the exchange student", så på första lektionen jag hade med kören (som består av över 60 elever) säger vår lärare Mrs. Dixon genast till oss ställa upp oss i konsert-formation uppe på den lilla scengrejen som finns i musiksalen, och sätter på soundtracket till "God Bless America". Efter några rader stänger hon av det igen, lite småirriterad, och ställer sig framför hela kören och frågar hur någon "kan ha missat att lära sig orden till den här låten" och tittar rakt på mig... Så jag sade som det var, och hon försvinner iväg och är borta i över 5 minuter inne på sitt kontor. Tillslut kommer hon tillbaka med noter i handen, och säger nåt i stil med "ja, det är ju inte varje dag man behöver noter till the National Anthem..."!
I dag (lördag) var det en Bluegrass Festival här i stan, och eftersom Lori basar över Chamber of Commerce här i Clearlake så hade vi hela familjen ansvaret för uppsättning och nedplockning av deras lilla booth med lotteri och sånt. Så mellan 9 och halv 8 på kvällen gick vi runt, åt nachos där osten på såg ut som spya, köpte snow cones för att stödja Lower Lake High School Band, lyssnade på riktigt bra musik och var allmänt sociala. Jag fick träffa borgmästaren i stan, som dagen till ära var iförd en t-shirt med delfiner på, och han började direkt berätta allt om deras 4th of July-firande med ett mask-race (ja, den sortens maskar som krälar på marken) och sina barnbarns födelsedagsfiranden. Trevligt trevligt!
Jag tror jag har fått tag på både en cellolärare i Ukiah och en symfoniorkester här i närheten som jag kan spela i, allt tack vare min körledare, som tydligen hade en massa kontakter i orkestern! Nu när jag har vart här i en månad, och börjar komma in i vardagen här så var det liksom nästa grej att ta tag i, och det känns jätteskönt att det verkar finnas en lösning! I veckan tappade jag nästan modet lite grann efter att fått försäkring efter försäkring att det inte finns några möjligheter till någon som kan undervisa på cello närmare än San Francisco, vilket ju är 2 1/2 timma bort.. Allt bara löser sig, allt faller på plats!
