bluegrass, bluegrass, bluegrass. och lite storstad!

Ojoj, fullt program. Helgen har vart toppen, träffade kompisar i fredags, underbart roligt. Efter lite för få sömntimmar tillbringade vi hela familjen lördagen med att hjälpa Lori (meaning Clearlakes Chamber of Commerce) med en "Award Dinner" för drygt 200 fiskare som var på besök här i stan över helgen. Tja, det blev säkert 7-8 timmar med volontärarbete och därmed community service timmar man måste samla på sig i skolan (man måste ha 30 per år för att få sitt diplom på graduation). Jag och Jake och en tjej från Middletown hade ansvaret för drickabordet, så det var till att blanda iste och koka kaffe hela kvällen. Men vi fick allt hjälpa till att skära bröd, servera kaka och tvätta golv också! 

Hur som helst, sent lördag kväll begav sig Lori, hennes bff Karen och jag i Karens lilla toaster-bil mot storstaden!!! SF here we come! 

Jag måste säga, det var helt galet underbart att äntligen få se den staden, och jag har nu insett att jag totalt är en city girl. Visst, småstad i all sin glans och ära, men inget får mig att känna mig mer som hemma än att kunna gå på en trottoar för att handla, se kollektivtrafik omkring mig, och lite folk!!! 

Vi övernattade hos en av Karens vänner i en $ 5 000 000 - villa mitt i San Francisco, med pool och takterass, och tidigt söndag morgon, efter en liten tur till Pier 1 för kaffe och nybakt bröd och en sväng till Trader Joe för mer snacks, så susade vi upp och ner för backarna tills vi var framme vid SF's Central Park, Golden Gate Park, och vad vi var där för - the Bluegrass Festival. Gratis inträde, 6 stora scener med musik hela dagen lång, hippies överallt, och matvagnar med alltifrån vegan-smoothies till corn dogs (som jag nu äntligen har smakat) till crab garlic fries (vilket är precis vad det låter, vitlöks-pommes frites med aioli och krabb-kött på!) till churros (någon sorts mexicansk friterad sötsak rullad i kanel och socker, formad till en lång pinne typ). Mat i all ära alltså. 

Och - efter 6 veckor fick jag äntligen träffa någon gammal svensk bekant, Ann-Sofi som ju fann kärleken i SF och flydde fältet för ett par, tre år sedan visade ju sig att hon bodde precis vid parken! Så, efter många förvirrade sms-försök och problem med mobiltäckning fick jag tillslut chans att prata lite svenska med henne och hälsa på hennes underbart söta son Nils, och hennes man! 

Efter en mycket mysig tapasmiddag i storstaden begav vi småstadsbor sedan staden och påbörjade vår 3-timmarsfärd hem till gården. Sent blev det, men oj vilken lyckad dag! 

Nu sitter jag här (innan GG som vanligt), med en ordentlig förkylning och ont, ont i anklarna. Har gått runt och frusit hela dagen trots dubbla tröjor, uggs och halsduk, och snörvlar och huttrar. Och angående anklarna så säger min tränare efter den lilla episoden under vår match i torsdags fortfarande "shin splints", så det blir till att vila ett tag till, ja mamms och papps, jag tar det lugnt, jag vill verkligen inte själv heller komma hem med sönderslitna knän eller anklar eller någonting! 

Denna veckan är det äntligen dags för det underbart amerikanska fenomenet homecoming, vilket i princip är ett stort skoljippo där allt går ut på att få så mycket school spirit som möjligt! Så, varje dag denna veckan har en dress code (med olika teman, idag var country western day, alla var cowboys), och det är lite lunchaktiviteter såsom hela havet stormar ute på gräsmattan. På fredag smäller det, då ska alla vara klädda i skolans färger (blått och vitt), vi seniors har på oss våra senior shirts och senior crowns (vilket är burger king-kronor som alla ska pimpa på något kul sätt) så att alla ska se vilka som är kungar och drottningar av skolan. Fredag kväll är dock den riktiga aktiviteten, vårt football team har hemmamatch, den viktigaste matchen på året typ, så alla är där, och mellan JV (freshmen & sophomores) och Varsity(juniors & seniors)-matchen så kommer varje class (årskurs) ha en liten parad med stora "floats" där alla har några representanter som är uppe och dansar och är utklädda efter tema. Någon sorts Chalmers-cortege-vagns-grej alltså, fast lite mer barnvänligt och drogfritt. Och det viktigaste av allt kommer ju i pausen där också, efter en hel veckas röstningsperiod utropas vilket par som vunnit Homecoming King och Queen! Efter båda matcherna sen är det dags för alla att åka hem, duscha och göra sig iordning för den stora dansen som är på fredag kväll. Jag kommer dock inte kunna vara med på den, eftersom vi Rotary Inbound Exchange Students här i district 5130 har vår andra stora obligatoriska trip till SF nästa helg så måste jag hoppa över dansen och åka expresskjuts ner mot Bay Area direkt efter the football game. Men det går ingen nöd på mig, det är ju 3 till skoldanser kvar på året! 

Nu ska jag värma på vetekudden, ta på mig en tröja till och bädda ner mig framför TV-n! Peace out! 


comment

comment here:

jag heter
remember me?

e-mail address (will not be published):

url/blogg address:

commentr:

trackback
Who? I am Naima - someone who loves life, playing the cello, photography, dancing, friends and simply most fun things in this world. After my year as an exchange student in the States I have had my eyes opened for the rest of this globe and all its wonderful people to meet and places to see.


Today is , it's
's day today.