peacefactory

Så var det helg igen, och fredagen kom med en kort musikalövning där jag satt med limpistolen i högsta hugg och gjorde narrhattar. Övningen gick ut på att öva på alla de där riktiga musikal-grupp-numrena, där allting slutar i en sjudelad harmoni och alla då är perfekt placerade i gruppen, men jag kan inte göra mycket annat än att sjunga i min mick från backstage. Alla dessa nummer infaller nämligen varenda gång efter att elaka Queen Aggravain (jag) säger något snorkigt och stormar av scen. Därför kan jag lika gärna hjälpa till och tillverka all rekvisita och alla narrhattar och kungakronor som ska säljas i pausen.

Efter repet begav jag och Tom oss i hans stora bruna truck över berget och ner i Napa Valley, där vi hämtade upp Pernille och sen landade hos Léa i Saint Helena. Hon var nu hos sin tredje värdfamilj, där mamman hade bott i Sverige i ett halvår, så vi spenderade kvällen i köket – med nutella-crêpes, te och matprat. Äntligen någon som förstår vad fil är för något, och inte tror att knäckebröd är någon sorts bantningsmat!

Lördagen blev att vandra runt på stan och gå i second hand-butiker, och sen springa hem när regnet kom från en himmel som vi trodde var blå… Mellanlanda i köket, och sen var det bara att sätta igång och göra oss i ordning för kvällen. Saint Helena High School Senior Prom 2010, here we come!

Först gick vi till en italiensk restaurant, Tra Vigne och åt världens bästa mozzarella (m&m, kommer ni ihåg?) följt av världens bästa tiramisu. Och så fort man är två eller fler utbytesstudenter är det alltid lika roligt att berätta för folk var man kommer ifrån. Eller nej, det roliga är att se deras ansiktsuttryck faktiskt. Den första börjar och säger ”France”, och personen som frågade nickar förstående och intresserat, nästa person säger ”Denmark”, personen släpper ut ett ”Oh!”, och sen kommer jag med ”Sweden”, och personen blir totalt överväldigad! Alltid lika roligt!

Sen var det dags, och vi fick skjuts till teaterhuset där limousin efter limousin stod uppradade utanför, med någon enstaka partybuss intryckt mellan. I foajén möttes vi med välkomstdrinkar och fotografer, och sen var det party all night long med alla dessa överklassbarn (som direkt efter fotona vid dörren tar av sig sina Valentino- och Guess-klackar och lämnar in dem i garderoben). Bra musik, mycket folk, och riktigt häftigt med gymnaster på trapetser utplacerade i rummet som körde sin lilla show hela kvällen med snygg ljussättning. Riktigt kul kväll!!! Men vi Européer är de enda som vet hur man dansar, det är en sak som är säkert!!!

Söndagen blev en seg-dag med lång morgon och frukost med persiko-Kefir (som Léas värdmamma köpte för att se om det var något likt fil eller svensk yoghurt) och crêpes. Sen efter Pernille blivit upplockad tog Léa och jag vara på det varma vädret i form av en promenad i solen.