peacefactory

Tjolahopp tjolahelgen var sådär lagom händelserik. Livet här i lantliga lilla Clearlake är ju rätt så långt borta från storstadspuls man kan komma. Och ändå är hela skolan avundsjuk på att jag gör så mycket grejer hela tiden.

Vi pratar (eller pappa i alla fall) om att stereotypen "Amerikanare" har ett litet fenomen som kallas "mycket prat och lite verkstad". Och fortfarande 6 månader in i min upplevelse här så stämmer tyvärr den teorin rätt bra. Som när min musiklärare tar 30 av våran 55-minuterslektion till att berätta att någon kvinna på östkusten vetenskapligt hade bevisat (nejmen huj huj, felfelfel! belägg, belägg, belägg - minns Mats visa ord!) att "Music preformance (ja, hon sa så) helps kids to learn Math and English". (Vasabarn, det är som en blandning av Roger och torgmusikdamen i nian - frustration!) Men - jag håller igen! Såklart förståeligt att vår kära Mrs. D inte är så haj på spanskt uttal (vi sjunger en spansk sång nu), men man borde väl få begära att faktiskt ha en musiklärare som kan slå på slagen istället för på synkopen, och åtminstone sjunga harmoniskt med vårt färdiginspelade bakgrundskomp? Men som sagt - jag håller igen.

Nu tappade jag tråden lite, men vad jag ville säga är bara att, i linje med att det är så mycket snack och lite action, de enorma avstånden här och tiden the average american spenderar i bilen är absurd. Det är som om de aldrig får något gjort, för de spenderar ju all tid de har att ta sig fram och tillbaka! Mamma, i fredags åkte vi 2 1/2 timma enkelväg till Sacramento efter skolan, tittade på min värdbror Doug (han är knappt 30 år) som hade en hockeymatch, åt middag där, och åkte sen 2 1/2 timmar hem. Jag tänker alltid på att du tyckte det var för långt till Grundsund för att åka upp varje helg!

Och, dessa 2 1/2 timmar innebär ju inte en trevlig liten surfstund på SJ, kanske i sällskap med en god bok eller gott sällskap, nej mina vänner, det är ute på landsvägar mellan en massa kullar som blockerar allt - radiostationer, telefonsignal, you name it. Så klaga för guds skull inte på Västtrafik - inte ens nu när snöstormen blockerar allt och alla, var glada att ni kan förflytta er till och från skolan själva!

Igår var en spännande dag, jag fick chans att åka med min värdmamma Carol och hennes kompis Cookie till deras Halau i Sacramento (japp, kändes som om halva dagen var i bilen igen...). Under en timma fick jag sitta och titta på när 6-7 äldre damer i ledning av deras kumu (som med sin fejktan, stora tonade glasögon, sönderfärgat hår och långa läskiga naglar totalt klankade ner på dessa amerikanska damers hawaii-uttal på "kalamahuamahiakalamakiee", som tydligen var helt fel) sjöng och dansade riktig hawaiiansk hula! Fick tyvärr inte ta kort eller filma eller något därinne (kumu var väldigt tydlig med att säga det), så kan inte visa något här... Det är dock väldigt vackert, mycket speciellt, men jag gillar det!

Nu regnar det här. Regn och kallt. Ända nere vid 10°-sträcket, kan ni tro det? Och nej - jag försöker inte retas! Ni får i alla fall vara inomhus på lunchrasterna i Svenneland!