Whatever you are, be a good one!

Hjälp! Det har hänt så mycket! Och jag har inte hunnit skriva alls! Största nyheten på evigheter är ju att mormor och morfar kom hit! Jakes stående skämt - "WHAT??? Naima's grandparents are coming????", som han drar var 5:e minut. Bara för att vi glömde säga det till honom, och sen fick han veta det bara någon dag innan de faktiskt dök upp här. Han blev ju ganska överraskad, och efter det så fällde han denna ytterst senila kommentar så fort M&M's besök kom på tal. 

Hur som helst - fredag=vanlig skoldag, innebär finaluppspelning med vår sketch på draman, ett euology-speech ("vi-har-samlats-här-i-dag-för-att-hedra-bortgångne-Mr.X"-tal) - tears included - visst, jag pratade om min iPod, men hursomhelst. Man kan ju alltid låtsas litegrann. Sen en riktig jojo-föreställning av min Algebra II-kompis Ian, helt socialt bara awkward som person, men jojo - det kan han verkligen!!! Prov på "The Federal Court System" på Government-lektionen som sista grej!

Fredag eftermiddag spenderades med Brittany & Andrea, supermysigt! Vi fick se på skådespel vid mataffären också, när de tog fast en snattare (dvs. efter att ha sett det på övervakningskamerorna väntade två biffiga personalgubbar utanför dörrarna och kastade sig på den lille killen så fort han kom ut). Planerna ändrades dock efter ett tag, jag hade tydligen tagit mig lite för mycket frihet för dethär samhället och kulturens smak, så jag blev upplockad hos Andrea, och sen bar det istället iväg till en fullsmockad bio med köande New Moon-fans, men den var som förutspått slutsåld, så vi tittade slutligen på 2012 istället. 

Den filmen (som ju handlar om jordens undergång pga klimatförändringar) fick mig att öppna ögonen litegrann, och jag insåg plötsligt att jag bara har ens hört nämnas om växthuseffekten eller någon sorts klimatförändringar en eller två gånger under hela min vistelse här. Och båda gångerna har det varit en kort kommentar från min dramalärare, Ms. Lahr. Annars, ingenstans! Inte hemma med familjen, inte som samtalsämne under pizza-partyna som sker efter varje softballmatch, inte i skolan. Bensinpriset är hälften av vad det är i Sverige, och folk kör ju bil Ö-V-E-R-A-L-L-T, och majoriteten överväger inte ens den ekologiska påverkan de själva har på naturen. Det ligger som en tunn slöja av nonchalans över hela ämnet här. Det är liksom inte så viktigt. 

(En lite parentes - vi hade debatt om Illegal Immigration (främst angående mexicanare) i Public Speaking, och en Pro-medlem drog upp en liten "kul" fakta (från en pålitlig källa) - att några av "de vita" tydligen skyller växthuseffekten och klimathotet på de olagligt invandrade mexicanarna, och att de "tog med sig" dessa problem över gränsen. Vem det nu var som formulerade detta från första början har ju varken förstått konceptet, eller definitionen för global. Det kallas ju till och med "Global Warming".)

En annan sak jag insåg var att det känns som om hela världen stannat upp sen jag kom hit, ingenting har hänt, man hör inte om något förutom Kalifornien, vid speciella tillfällen andra stater. Har inte reflekterat över det, men det jag märker är väl att medie-spridningen är så fruktansvärt annorlunda i ett sådant här litet samhälle, långt ifrån storstaden. Det finns inga gratistidningar man kan läsa på bussen (eftersom det inte heller finns bussar), inga löpsedlar att läsa medan man går (läs kör) förbi mataffären, ingen nyhetsdebatt (vadå, elevmedverkan?) i skolan, internet-täckningen är mycket gles. Det är som om vi är så isolerade här i lilla staden på landet, att det är helt irrelevant om det är nåt nytt krig i ett land i Afrika (som för många Lower Lake ungdomar lika gärna kunde legat i Norra Asien), vilket ju är helt sant! Det spelar ingen roll om halva Rwandas befolkning dör igen, den årliga päronfestivalen kommer ändå att äga rum, bara alla high school-ungdomar gör 10 fundraisers först. Jag vill gärna säga att det är formen av ett litet samhälle som är den största syndabocken, men jag tror att hela formationen av USA som ett så gigantiskt land som det ju är spelar en stor roll i det också. Den säkra zonen blir liksom så galet mycket större än något annat land i världen (förutom kanske Kina och Ryssland då). 

Oj. Mycket tankar. Lördagen spenderades med käraste mormor och morfar här i Lake County! De kom hit med en riktig goodiebag med massor med grejer - hallon-lakritsskallar, Marabou, skumtomtar, saffran, lingonsylt, pepparkaksformar, bilder på familjen, svensk julmusik, adventsljus och adventskalender, och lite julklappar till Jim, Lori och Jake. Mamma - tack. Tack. Tack. Vi klättrade in i the truck alla 6, och tog en tur runt sjön efter en lunch och rundtur i huset. Det blev stopp i Kelseyville för vinprovning, i Lakeport för en kik i ytterst pittoreska The Victorian Inn, och sen på ett Bed & Breakfast som har alla rum inuti gamla tågvagnar. Fin tur tillbaka medan solen sakta sjönk bakom Mt. Konocti, och vi landade i Loris bokaffär där det var stort jippo - de lokala konstnärer som säljer sina tavlor, väver, foton, musik och så klart böcker i butiken var där och signerade sina verk. 

Vi avslutade dagen med en fin middag på en restaurang i Lakeport, med mycket skratt och god mat, och när M&M sedan begav sig tillbaka till Cloverdale (där de bor nu) så tog vi en shoppingtur på K-mart (så nu äntligen har jag en värmefilt, min räddning) och provade onesie-pyjamasar, och sen äntligen bio - New Moon! Som sagt, 4 av 5! Bra film, mycket bättre gjord än första, fast animatorerna som gjorde både varulvarna och vattnet kunde tagit lite hjälp från the HP-creators. 

Idag var det till att dra sig upp ur sängen och komma igång - vi lämnade huset vid 9, tog pit stop för kaffe och mötte upp hela hiphop-sektionen av KDA, packade om och satte fart mot San Francisco! I min van, med Tess (läraren) bakom ratten, Flo Rida på högsta volym, och 4 helt socker-hyperaktiva och ständigt kissenödiga 11-åringar i baksätet. Väl framme efter 2 1/2 timma (efter vi hittat ingången till själva byggnaden vilket tog längre än vi vågar erkänna) satte vi oss äntligen framför den stora scenen. Sen drog det igång - the San Francisco Hiphop Fest, för 11:e året i rad! En föreställning med massa hiphop-crews från hela världen, den ena koreografin bättre än den andra! Och - ja, man kan poppa, locka och breaka till Vivaldis våren. Och Für Elise. Det var bara helt underbart, galet, fruktansvärt bra! Man gick därifrån med gåshud och adrenalinkick, jag ville upp där och dansa! 

Nej nu är jag trött, trött, trött! Ska bli skönt att få sova ut lite i morgon, vi har ju ingen skola hela denna veckan - Thanksgiving-ledighet! Eller något. Tydligen är Lower Lake en av de få skolorna i området som har hela veckan ledig, de flesta har bara onsdag, torsdag, fredag!

Ja, hade tänkt lägga in lite fina bilder från dagarna, men det vill sig inte för tillfället, så får återkomma! Kika in här för ett litet smakprov! GODNATT! 

comment

comment here:

jag heter
remember me?

e-mail address (will not be published):

url/blogg address:

commentr:

trackback
Who? I am Naima - someone who loves life, playing the cello, photography, dancing, friends and simply most fun things in this world. After my year as an exchange student in the States I have had my eyes opened for the rest of this globe and all its wonderful people to meet and places to see.


Today is , it's
's day today.